Jag är i Sunne!!!

Ja, jag är här nu. Åkte från Broddetorp 05.45 någonting för att försöka komma i tid till första skoldagen. Jag hade lite problem på vägen. Såklart. På lördag morgon vaknade jag vid sju och mådde skitilla (AHHH, ordvits varning). Och så gick jag på toan och spyan bara sprutade ur mig. Bokstavligen. Och sedan började jag diarréa också. Ursäkta för dessa nyheter, men de är ju sanna. Jag hade fått vinterkräksjukan. Så trevligt. Hela lördagen förbringades mestadels på toan eller i sängen. Så åkning på söndag blev struket ganska direkt. Tråkigt värre, men som min mor sa klokt: ”Bättre nu än första dagen däruppe.” (Personligen tycker jag ju klokast vore sagt: ”Bättre aldrig än nu”, men man kan inte be om allt)

Kom fram här i Sunne typ halv tio (vi började nio, men de hade inte kommit igång än. Så jag var inte sen). Det var en chillstart. Mest massa info och sedan en presentationsrunda om våra visioner och idéer och vilka vi är. Mycket trevligt. Och så fick vi massa saker: pärm, suddi, blyertspenna, block. Häftigt. Sedan åkte mina nya sambos (gilla de förresten mycket, mycket! så ni behöver inte vara rädd för vantrivsel av mig) och jag till Sunne och inhandlade massa mat. Chockerande dyrt blev det, men det får man väl räkna med. Det snöade massa här idag också och så var det sjukt halt. Men bilen överlevde och vi kom framtill mitt nya hem. Sjuka huset alltså (positivt menad). Mitt rum är ganska liten men  mysigt. Avlång skulle man också kunna säga. Som en lång sjö liksom, fast lite kortare ändå. Inte perfekta rum-utformning helt enkelt. Men har inrett det så bra jag kunnat. Skönt att allt är på plats och man kan slappna av. Jag är inte nöjd med sängen, men min mästarsäng i Malmö kan jag nog aldrig hitta igen. En ENKEL säng. Med bara TVÅ tecken. JAG. Helt otroligt. Men man ska ju skära ner, va. Och inte vara kräsen. 

Det avlånga rummet, fotat utan sängdelen. jag måste fundera på den där. Ni får aldrig se den, om ni inte hälsa på.

Kitsch-förummet à la farmor. här finns även gaderob med alla min kläder. ingångs-super-rum. typ.

Sedan är det lite komiskt för det är massa kristna saker gömda överallt. Jesus is everywhere. Alla böcker är typ kristnaskrifter. Och så små änglar och jesus på kors. Sektaktigt alltså. Mina sambos hade redan plockat undan massa kristensaker, men de finns kvar. De ger sig inte.. Och så står det ett mystiskt badkar i källaren. Av den otäcka typen. Och konstiga verktyg. (jag tänker bara på sekt) Det är lite obehagligt, men kanske öka min tolerans genom detta, vem vet. 

Har ätit ikväll igen också på första gången på två dagar. Det är som en äventyrsfilm med sånt. Lite som lotteri också. Vad kommer att hända?! Min mage mår i skrivande stund lite skum, men det kommer förhoppningsvis bli bra när jag sover. (Nästa dag: fortfarande diarré: jag håller på att dö. tänk om jag aldrig mer bli frisk. kallat för diarré-nina mina dagar ut. DRAMA)

Massa ved, massa spis, massa snö, massa rum, massa skratt, massa fint. Det är en bra start. Nästa tisdag ska vi för första gången ut och beskära lite träd, framtill dess blir det mest info och teori. Haha, jag bor HÄR nu. Helt knäppt. Men jag tror det blir väldigt trevligt, faktiskt.

Och Matilda! Du gjorde verkligen min dag idag! Jag började nästan gråta över brevet, det finaste någonsin. Det gjorde världens bästa start här. Och lite hemlängtan till Malmö! TACK, TACK, TACK! Du är bäst! (Planschen av er Elin, Robban och Atilla sitter också uppe – är lite rädd att folk blir chockad bara… Och Maja ditt hejdåkort sitter också på väggen. Och Ester, din anti-mens-värk-kort ”Chic” som du gav mig en gång i tiden, har även fått en hedersplats. Så jag kommer ALDRIG, ALDRIG någonsin glömma bort er. Jag kommer sakna er tusen, tusen ofta. Ni får hålla ställningarna i Malmö!)

Liebe!

/Eure Nina

Ps: Nu blir det hela alltid lite tidsförskjuten… Alltså idag är igår, för vi har inte internet i vårt lilla hem här. Så idag här är liksom måndag hos er igår när ni kan läsa det för första gången. Tokigt värre, men så är livet. Fullt av överraskningar. Och oftast där man minst anar dem.